Majalotta - In this life there are nothing but possibilities

En vanlig dag med diabetes..



I förmiddags kände jag mig som en narkoman..
Jag hade slut på insulin i pumpen och hann inte fylla på det innan jag åkte hemifrån, och inte gjorde jag det i bilen heller.. Kändes inte som en bra idé att ställa sig i montern (är på mässa i malmö) och göra det heller.
Fick helt enkelt bli att sätta sig på en toalett, ta fram alla sina sprutor, flaskan med insulin osv. Jaa... kan tänka mig att en sprutnarkoman har det såhär, de är ju på sätt och vis lika beroende som jag. Men till skillnad från dem dör jag utan mina injektioner, de bara tror att de ska dö..

Talade med min läkare idag med, och han frågade om hur jag ville ha det med insulinbehandlingen vid förlossningen. jag har funderat på det här, jag är LIVRÄDD för att bli av med min pump och behöva få insulin via dropp, jag vill ha kontroll så mycket jag kan! Och detta gick naturligtvis bra, pumpen sitter i genom hela förlossningen. Problemet var bara att på BB finns ingen som kan sköta min utrustning och skulle jag inte vara vid medvetande att göra det måste vi ha någon som kan den. SÅ, nu är älskling min "diabetessköterska" under förlossningen. han känner ju till pumpen lika bra som jag. Detta känns sååå skönt och jag är jätteglad att veta att han nu kommer finnas vid min sida hela tiden.

Nu ska jag sova, det är ytterligeare en lång men forhoppningsvis inte lika segdragen dag på mässan imorgon!








Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback