lättad!
Som jag hoppades så verkade Chico fått nån sträckning eller liknande, kollade honom på volt innan och han gick ganska knackigt i början men blev bättre fort och tillslut kunde jag knappt se något alls. Så skönt. Anja tog honom på en joggingtur senare så förhoppningsvis var det bara detta... Men man blir ju orolig.
Imorgon ska jag jobba, känns som om det var evigheter sedan det inträffade. Brandutbildning på fm och 33an på em, och sen blir det träning med bästaste laget! Nu börjar nedräkningen, om två veckor åker vi till Österrike och Stadl Paura! Men innan dess är det hemmatävling då vi ska för första gången visa upp våra nya dräkter och den nya fantastiska musiken!!! Wohow! Som jag längtar...
Trackback
