Majalotta - In this life there are nothing but possibilities

Vecka 34

Numera befinner jag mig i vecka 34..
Information från familjeliv.se:

Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning. ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Ibland kan förvärkarna komma tätt och upplevas som riktiga värkar, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas samt främmande personers röster.





Jag smäller av nu!


Om jag kunde ge upp, vore det en bra dag och göra det på idag. Jag vill bara dra täcket över huvudet och säga, nej, nu får det vara nog! Jag har skrapat ihop ca 4 timmars sömn inatt, mitt blodsocker är helt otämjbart och jag mår rent ut sagt skit. Känner att jag måste skriva av mig. För annars vet jag inte hur jag ska orka. Vissa kanske ser det som ett sablarns klagande från min sida, men då anser jag att det är deras problem. Jag har suttit på toa halva natten, jag har mått så illa. Jag borde ha spytt, inte bara en utan säkert flera gånger. Men jag är spyfobiker, så nää jag spydde inte. När det väl har lugnat sig såpass att jag orkat ta mig från toaletten till soffan, med den enda färgen svart framför ögonen och på darrande ben, huttrandes och svettandes slår jag mig ner i soffan, återfår fler färger framför ögonen, ser jag till min icke existerande förtjusning, eller rättare sagt stora förskräckelse att blodsockret är på väg ner, mycket, fort...
Saft, det ska nog gå ner, trots de extrema kräkkänslorna. Och saften gick ner tillslut. Tyvärr räckte inte detta utan jag var tvungen att tvinga i mig ytterligare två glas och två knäckebröd. Det finns inget värre än att äta när man väntar på att behöva spy. Jag funderade länge på att om jag inte lyckades få i mig så vart jag ju tvungen att åka till sjukhuset och det fick mig att sörpla saften långsamt men ner kom den iaf. När jag äntligen vågar ta mig upp till sängen och somnat dröjer det inte länge innan jag vaknar av att jag mår sjukt illa igen och har en halsbränna som heter duga! Jag som trodde att jag var förskonad från denna sortens problem. Hoppas det är en engångsföreteelse.
Jag är trött, mår illa och blodsockret är som sagt helt omöjligt att styra. Nu ska jag ge mig ner till frisören och försöka glömma bort allt som är jobbigt för en liten stund, sen ska jag hem och dra täcket över huvudet och lotsas att jag inte finns.. om så bara för en stund!
jag söker inte dina sympatier som sagt, jag behöver bara få det ur mig, nu är det nedskrivet och nu plockar jag bort dessa känslor från mitt huvud och min kropp!






Vem är du?


Vem är du, min lilla skatt, som rör sig så livligt i min mage? Vi är så nyfikna på dig och längtar så efter dig. Om ungefär 8 veckor är du här, här hos oss och är bara våran. Det är omöjligt att föreställa sig, att det ska sluta röra sig i magen och istället röra sig utanpå magen.. Att du ska ligga tätt intill min hud, istället för innanför.
Vi längtar efter dig och hoppas så att du har det bra därinne så länge..


Vem är du? Herr blå eller fröken rosa?






Glömsk!


Jag har ju helt glömt att skriva om vilken vecka jag nu är i, så här kommer lite information om vecka 33 (idag 32+3)

Är detta ditt första barn, så kanske barnet nu lägger sig tillrätta med huvudet nedåt inför förlossningen. För omföderskor kan det ibland dröja ytterligare några veckor. När barnet väl lagt sig tillrätta så brukar det bli lättare att andas och har du haft magbesvär bör även det lätta nu. Däremot ökar trycket nedåt och symtom som stickande känslor i bäckenet kan uppträda.

Ditt barn är ungefär 30 cm långt från huvud till stjärt och väger ca 2,2 kg. Huden börjar ändra färg från röd till rosa och kroppen fortsätter att lagra underhudsfett. Nu ökar inte mängden fostervatten längre utan ligger kvar på den här nivån fram till födseln. Den här veckan växer hjärnan mycket snabbt och barnets huvud ökar ca 9,5mm. Rörelserna i magen känns nu mer som rullningar än sparkar då det inte finns så mycket svängrum längre. Äntligen slipper du de där hårda träffarna mot revbenen.






Liten börjar bli stooor...


Idag har vi återigen varit på ultraljud för att kolla litens tillväxt. Sist vägde liten 30 gram för lite. Nu hade den lilla skruttisen tjockat på sig lite och vägde 100 gram för mycket. Strax över 2 kg. Enligt tillväxtkurvan 5 % för mycket (upp till 20% är normalt) så det känns alldelels kanon! Liten ligger med huvudet ner som förra gången och verkar trivas med det, sparkar och trycker mot mina revben för jämnan. Jätteskönt... not. Men annars brukar det vara urinblåsan som är sparkobjekt har jag förstått och det är jag glad att jag slipper!

Idag har dessutom min kropp fått lite behövlig motion. Cykling till och från chipsen, sedan promenad med Boss ikväll. Nu är benen lite sega och likaså jag..
Ha en härlig kväll!





Vecka 32!!!

Då var man inne i graviditetsvecka 32:

Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 cm lång. Nu kontrollerar barnet själv sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Härlig vårsol idag med, och dessutom premiär för något som jag gillar men inte gjort sedan i september! Cykla till jobbet! Underbart! Blodsockret ska bara gå upp lite först, sen är jag på gång!





Vecka 31


Glömde ju nästan att jag gick in i vecka 31 igår, nu är det bara 10 veckor kvat. Wihoo!

Generellt har barnets kropp vuxit klart, men det behöver fortfarande gå upp i vikt. Hjärnan lägger in en högre växel nu i slutet, för att hinna växa färdigt. Lungorna är det organ som blir färdigt sist. Barnets ögonfärg bestäms ungefär vid den här tiden, men det kommer inte att visa sig förrän sex till nio månader efter födseln. För att pigmenten i ögonen skall färdigbildas behövs det nämligen ljus. Vithyade barn föds i regel med mörkblå ögon och det kan dröja månader innan den verkliga färgen visar sig. De flesta mörkhyade barn föds med bruna eller mörkgrå ögon, som sedan blir mörkare bruna eller svarta under första året. Men just nu förbereds ögonen för livet efter födseln. Ögonlocken är ofta öppna när barnet är aktivt och pupillerna i ögonen vidgas och krymper när det rödaktiga ljuset skiftas och filtreras genom livmoderväggen. Barnet stänger ögonlocken när det är passivt och sover.







Morgon, sol och en pigg kropp!



Jag mår så bra i min kropp! Hela förra veckan har jag varit nästan helt utan krämpor och igår kände jag mig nästan lätt i kroppen, jag blev då tvungen att springa lite och ja.. det var riktigt skönt! Svanskotan gör inte så ont längre, känns lite ibland men inte hälften så mycket som tidigare. Det gäller att ta vara på det här, man vet aldrig hur länge det är så enkelt!
Inatt när jag inte kunde sova låg jag och tänkte på min fantastiska kropp. Tänk så fantastiskt det egentligen är att en kropp kan förändras så mycket på så kort tid och fortfarande fungera så bra?! Tänk att en kropp kan bära fram en ny kropp, ett nytt liv. Jag tycker att det är enormt häftigt! jag tycker att min kropp är helt amazing. den är tjock, stor och tung men kan samtidigt kännas så lätt att jag kan springa fram på ett svävande vis (ser ju förstås absolut inte ut så men det känns) Att mina ben orkar bära mig, att den klarar av alla påfrestningar jag utsätter den för! Underbara underbara kropp, jag älskar dig!
Nu ska jag ut i solskenet och ta en långpromenad med Boss. Och bara njuta av att jag kan gå, utan att det smärtar i varje steg!


ungefär så här lätt känner jag mig!






sjukskrivning..



Idag har jag för första gången i mitt liv blivit sjukskriven (på 50%). Känns oerhört skönt, men samtidigt känner jag mig vek. Känner mig inte tillräcklig, känns som jag givit upp. Men jag försöker övertala mig själv att inte känna så, att inte känna mig misslyckad. Detta är för mig och mitt barns bästa, för att skapa den bästa förutsättningen för att vår skatt ska få en så bra tid som möjligt i magen och att minska risken för komplikationer när du kommit ut till oss..
Men jag har samtidigt såå svårt att inte ha dåligt samvete för jobbet. Har mycket jobb farmför mig i veckan, speciellt helgen då det är läger och jag jobbar ett dygnspass, och det är de passen som jag har svårast att kontrollera blodsockret. Får diskutera det på jobbet iorgon och se om vi kommer fram till någon lösning.
Läkaren anser att detta är bäst för dig och mig, vår skatt, och jag får försöka lära mig att "ge upp" ibland.
Visserligen har vi det stora hindret kvar, försäkringskassan.
Vi får väl se hur det går.

För övrigt var jag idag inne och kollade mina ögon. Brukar fotografera ögonbottnarna ungefär en gång om året, men då kroppen belastas mer av graviditeten vill de kolla det lite oftare. Speciellt på de som haft diabetes länge, och det har jag ju, över 20 år... I vilket fall så såg det bara fint ut, vilket känns skönt!


Fatta att ett öga är så oerhört vackert inuti...


Försökte fota mina ögon eftersom pupillerna blir så stora och det ser ganska kul ut, men det gick inte så bra..








Vecka 30...



Så gick man idag in i vecka 30, dvs 29 fullgågna veckor..

Barnet vaggas till sömns av mammans rörelser och vaknar ofta när hon lägger sig. Den dygnsrytm som barnet har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Barnet hör många ljud innefrån mammans kropp, bl.a ljud från mammans hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en krafigt trafikerad gata. Nu ska barnet få mer hull och gå upp i vikt, men längden kommer endast öka marginellt.








Flicka eller pojke?



Många tankar i huvudet snurrar om det är en pojke eller en flicka som ligger i min mage?! Vi vet inte.. inte än.. men kanske.. När man handlar saker till en väntad bebis så är väldigt mycket på babyavdelningar ljusblått, ljusrosa eller beige. Ljusblå och ljusrosa till de som vet om de väntar en pojke eller flicka, beige till de som inte vet.
I dagsläget väntar vi alltså en beige bebis. Har tänkt en hel del på det. Det känns inte som om vi kommer få en pojke, nää.. men det känns inte heller som om vi kommer att få en flicka.
Vi kommer inte få varken en ljusblå eller en ljusrosa.
Finns det några beiga bebisar?
 Kommer de utan tvekönade eller utan kön?

Självklart spelar det ingen roll!
Barn är barn och ljuvliga vare sig de är rosa eller blå!







Ett steg närmre en "normal" förlossning



Idag har vi alltså varit på tillväxtultraljud. Det är lika mysigt varje gång och ibland känner jag mig lyckligt lottad för att vi får gå på så många ultraljud (fast sen kommer jag att tänka på allt annat skit man dras med som gravid diabetiker så jag ser det som lite utjämning typ..) I vilket fall så såg liten ut att må bara bra och följde sin viktikurva, liten beräknades idag  väga 1240 g och 1270 var "normalt".. Så vi är sååå nöjda och glada för detta och hoppas att liten fortsätter växa i lagom takt så är ju chansen större att det blir en normal förlossning.

Nu ska jag passa på att vila lite, jag känner att jag måste prioritera mig själv mer!


Liten, vår älskade skrutt! Observera de tjocka kinderna! gos...






I väntan..



Sitter här och väntar på att mitt blodsocker ska gå upp så att jag kan åka till stallet och tänkte att då kan jag ju passa på att slänga iväg ett litet inlägg.. Har precis kommit hem från barnmorskan där vi har kollat min vikt (halleda, nu är jag TUNG, ha ha och värre ska det bli!) kollat blodvärdet, som fortfarande bara är fint! Vi har även tagit blodprov för att kolla vilken blodgrupp jag tillhör. Mätt magen (håller mig till kurvan, dock i det övre måttet) mätt blodtryck (lite högre än tidigare men skulle inta vara någon fara..) och slutlign lyssnat på liten, vars hjärta slog så fint så fint..
Tyvärr har min svanskota börjat göra mer ont vilket jag inte är jublande glad över. Blir nog till att slå en pling till farbror doktorn imorgon.. suck..


Idag är jag orange och matchar mina fina tulpaner!






Finaste bodyn!



Jag har länge länge sneglat på denna body som jag tycker är så fantastisk söt. Den finns att köpa på såå många olika hemsidor på nätet och jag har varit så nära att köpa den flera gånger senaste månaden.
Idag när jag såg den "live" kunde jag helt enkelt inte låta bli!
Dessutom var den billigare än de jag hittat på nätet!








vecka 28..



Barnet är ungefär 35 cm och väger ca 1 kg. Barnet växer och ställer allt högre krav på mammas kropp. Kontakten blir intensivare och känns närmare. Puffar du lätt på magen kan du ibland få en puff tillbaka. Det kan också sparka till som en reaktion på höga ljud, även om fostervattnet dämpar något. Barnet ökar i vikt med ungefär 27 gr/dag och det har börjat drömma. Man vet att det har utvecklat sin förmåga att minnas. Lungorna mognar för varje dag och andningsövningarna blir mer frekventa.
 Från graviditetens sjunde månad är barnets tillväxt framför allt beroende av dess förmåga att producera insulin. Detta hormon stimulerar till upptag av socker från blodet. Inne i cellerna ovandlas sockret till proteiner och fett. På så vis hjälper alltså insulinet barnet att lägga på hullet under de sista graviditetsmånaderna.

Om jag då har förstått det hela rätt så om barnet får alldeles för mycket insulin, om jag sprutar in stora mängder så kan det växa för fort.. Och om så är fallert återstår att se om drygt en vecka då vi ska in på tillväxtultraljud.








Vecka 27... tiden tickar på..



Så var man inne i vecka 27, oj oj va tiden går fort!

Barnet är nu ca 24 cm långt från huvud till stjärt och vikten är runt 1kg. Huden är mycket skrynklig men skyddas och får näring av ett lager vernix/fosterfett. Under huden lagras alltmer fett och fostret börjar bli knubbigt. I den här fasen suger barnet ofta på tummen och det stärker musklerna i kinder och käke. Kanske kan det även ha en tröstande funktion. Smaklökarna på tungan och insidan av kinderna är nu fullt utvecklade. Barnets avancerade hjärnfunktioner utvecklas och blir alltmer sofistikerade. Runt denna vecka börjar ögonen öppnas och näthinnorna bildas. Nu uppfattar ditt barn ljusskiftningar och studier visar att om man lyser med en ficklampa på mammas mage, så rör sig barnet mot - eller bort från - ljusskenet. De första synintrycken utanförlivmodern delas för barnet in i ljus och mörker - det är därför många leksaker avsedda för spädbarn är svartvita. Ögonfransarna är fullt utväxta för att skydda ögonen eget födseln.






Undringar...



Jag har länge undrat varför det är så svårt att få reda på vilka risker man har som diabetiker när man väntar barn. När jag upptäckte att vi väntade barn var jag skräckslagen i flera dagar, min läkare har länge skrämt mig med meningar som - Ditt barn kommer vara helt missbildat! osv..
Inte konstigt att man var rädd..
Vi sökte mycket information de första veckorna, frågade varenda läkare, sköterska och barnmorska. Vi fick lugnande svar som att det är väldigt ovanligt att moderns diabetes gör att man får sjuka och missbildade barn idag, det var mycket vanligare förr..  det som oftast sker är att barnet växer för fort..
jaha, så med detta blev man ganska lugn i magen.
 
ungefär när halva graviditeten hade gått fick vi komma in på ytterliogare ett ultraljud, där får vi reda på att hjärtfel är vanligare hos barn till diabetiker än barn till friska mammor. jaha? och varför kunde ingen berätta detta tidigare. så att man vet vad man ger sig in på.. Idag fick jag veta att jag som gravid diabetiker har en ökad risk för havandeskapsförgiftning. Undra hur mycket mer vi ska få reda på innan resan går mot sitt slut?
jag känner mig lurad och ganska irriterad på att det i dagens informationssamhälle finns SÅ lite information kring diabetes och graviditet. Skam åt sjukvården..

jag fortsätter hoppas och tro på att allt ska gå bra, att vi i mitten av maj någongång har ett friskt litet barn hos oss!







Vecka 26



Idag tog vi ännu ett steg framåt i nedräkningen, idag har jag gått 25 fulla veckor, dvs jag går in i vecka 26 idag!


Barnet är ca 23 cm långt från huvud till stjärt och väger ungefär 900g. Ryggraden blir starkare och smidigare, för att den skall orka bära kroppen. Lungorna utvecklas alltjämt och barnet växer till sig mer och mer. Med lite tur kan man höra barnets hjärtslag genom att någon lägger örat mot din mage. Ögonen är nu färdigbildade och barnet har lärt sig att både andas in och ut. När barnet hör ljud reagerar det med högre puls, och spelar du musik kan det hända att hon/han rör sig i takt. Det finns studier som visar att barnet reagerar på beröring runt denna vecka.


Hoppas du mår väl därinne






Längtan...



Idag, under min heeelt lediga dag, har jag längtat som bara den
jag undrar så vem du är som bor i mig, hur du kommer vara, hur du kommer att se ut, vad du kommer ha för intressen i framtiden, vem du kommer bli helt enkelt..
jag tror fortfarande att jag har svårt att förstå att det faktiskt växer en människa i mig, som en dag ska bli som du och jag..

jag har idag drömt runt bland hemsidor på nätet, kollat ännu mera babykläder, älskar dessa och vill ha ALLT! Min skrutt i magen sprakar på som bara den och jag hoppas att du mår väl därinne.. Jag längtar så tills vi äntligen får träffa dig, jag vet att vem du än är, hur du än ser ut, vem du än kommer bli så kommer vi älska dig gränslöst...








Sparkelispark!



Mitt lilla hjärtebarn i magen har börjat bli helt vild och det sparkas för fullt i magen. Jag måste nog börja vänja mig... Just nu är det så att varje gång det sparkar till eller bluppar som jag personligen säger så tycker jag att det är så mysigt och jag kan helt plötsligt inte göra någonting, måste bara vara stilla och känna efter..
Men det ger sig väl, kan ju inte stanna upp i allt man gör hela tiden.
jag tycker i alla fall att det är helt underbart att man känner att det verkligen bor någon i min mage. Någon som ska komma att bli den mest fantastiska person i världen..
Åh.. va jag längtar efter dig!



Nu ska jag till tandläkaren.. suck...





« Tidigare inlägg Nyare inlägg »