Nära bristningsgränsen...
Natten har varit oerhört jobbig, lilleman har sovit någonstans mellan 1/2 - 1 1/2 timme åt gången och det är JOBBIGT! Eftersom man dessutom inte har sovit bra alls de senaste 6 månaderna (6 månader av kass sömn, sjukt att man egentligen står på benen!) har man lixom inget lager av extra energi att ta av. Inatt var jag väldigt nära att bryta ihop. Jag ville bara lägga mig på golvet och försvinna för en stund. Men kärleken till denna lilla plutt som gör mig allt detta onda är så enorm så jag orkar lite till helt enkelt. Just nu skruttar han imkring i sin gåstol, skönt för mig att kunna sitta här och göra ingenting typ.
Om en stund, när vi fått i oss lite frukost, får det bli en promenad. Tänkte gå bort till vårt nya hus och kolla omgivningarna... :)
Trackback
förstår hur det känns. första året är det inte mycket sömn, men jag lovar dig att det blir bättre. Nu när Leo är ett år sover han 8 timar i sträck och 12 timmar allt som allt (om man inte räknar med när han vaknar) så håll ut, du kommer få bättre nätter =)