Den sjuka synen på socker
För några månader sedan kunde man läsa i en debattartikel i Aftonbladet om hur en familj valt att ha ett sockerfritt kalas för sitt barn. Artikeln väckte tydligen många och flertalet olika känslor hos personerna som läste den. Idag ser jag att kostdoktorn.se visar upp hur deras familj firade tvååringen i huset. En tårta gjord av vattenmelon, med grädde och blåbär på. Superfin tårta som jag absolut kan tänka mig att göra. Även det här väckte debatt. Många gillar tankarna och glädjeropen är många. Men en del skeptiker letar sig in här med.
Jag kan minnas att flera som läste det på Aftonbladet tyckte att det var tramsigt av föräldrarna, ett sätt att utmärka sig och vara speciell (försöker inte alla föräldrar med det, med värsta cupcakesen, sjuvåningstårtor, hemmagjorda dekorationer och saft på egenodlade jordgubbar) kanske handlar det helt enkelt om intresse, vissa människor gillar att pyssla med tårtdekorationer och andra gillar att tänka utanför boxen vad gäller socker.
Vissa reagerar med att tycka synd om barnen, förmodligen för att de inte får uppleva sockerkicken och illamåendet som det ofta ger. Många kalas innefattar mängder med kakor, tårtor, bullar, läsk och saft och avslutas med en mastig godispåse i var barns hand. Är barnen gladare efter kalaset för att de fått en massa socker? Eller är det vi föräldrar som är så trångsynta.. Mina barn är inte några större fan av tårtor och bakverk. Men de älskar ett välfyllt fruktfat. Fler är säkert som dem. Men med det vill jag inte säga att de aldrig äter socker. Tyvärr inte. De älskar glass, (dock bara på pinne) godis, läsk och chips! Tyvärr. Hade jag fått backa tiden hade jag surt sagt ifrån till alla de som tidigt petat i dem socker, de får smak på det tids nog.
Vart jag vill komma med detta inlägg vet jag inte. Jag tycker bara det är så intressant att ett ämne som socker väcker så mycket debatt! Kan göra människor så arga, vare sig man är för eller mot.
Eller som vi hade diskussionen på dagis på föräldramötet härrom veckan. Det togs upp om barnen "fick" ha med sig glass/godis/kakor när de fyller år. Jag var såklart emot. Men det var inte många som var med mig tyvärr. Jag tycker födelsedagar på dagis kan firas på annat vis, socker får de i sig så det räcker ändå! Någon dag efter kunde jag läsa på tavlan att "anna" kom till dagis på sin födelsedag och delade ut ballonger till alla barn. Heja heja!! "Annas" mamma hade tänkt. Och hon var inte ens med på föräldramötet!
Fler som henne i världen tack!
Trackback
