Om det här med musik
För några veckor sedan var jag, tillsammans med bästa systern och en vän i Malmö och njöt av Mando Diao. Ett band som för mig var känt men inget jag lyssnat på frekvent. Som följer MIG på instagram, men som jag inte är lojal nog att följa tillbaka...Visserligen har jag ägnat dem mycket mer tid denna sommar än vad jag någonsin tidigare gjort då jag upptäckt deras ljuvliga skiva "infruset", speciellt låten "en sångarsaga" som ljudit i mina öron många vackra gånger. Sjukt fina texter och så melodiösa och fångande klanger. Så mörkt och djupt, vackert och fängslande.
En mörk konsert, texter om döden, en hyllning till Kristian Gidlund. Vackert. Sorgligt.
En konsert får en att upptäcka ett band på ett djupare plan. Får fram känslorna på ett annat sätt. "En sångarsaga" är fortfarande en favorit. Men att höra "dance with somebody" efter alla dessa mollklanger var en nästan andlig befrielse! Och genom att lyssna på liveversionen av den, i princip varje morgon mellan knutpunkten och campus ger mig en energikick värd att leva på hela dagen! Åh, så underbar!!!!
Nu startar en ny dag för mig och Mando Diao och den kommer bli djup, fängslande, härlig och underbar!
